Efter meditationen

Vi kom fram till meditationen cirka en halvtimme innan det skulle börja. Det var en varm lokal att komma in i och kvinnan som höll i det hela spred ut väldigt behaglig energi.
Vi var totalt åtta personer som deltog och man fick välja om man ville sitta eller ligga ner. Jag valde att ligga eftersom att det känns lättare att slappna av då. Fick en skön madrass, kudde och en filt och la mig till rätta.

Först fick vi höra på två låtar för att slappna av. Sen började kvinnan att berätta en historia. Vi fick följa med på en resa som denna gång gick ut på att man skulle ta en promenad hemifrån till en plats som var "min plats". Redan i början blev det problem för mig eftersom att jag inte kunde bestämma mig åt vilket håll jag skulle gå när jag kom ut, ena stunden gick jag på den ena vägen och andra stunden på den andra.

Jag var avslappnad, kanske mer avslappnad än jag varit på länge. Det började ganska snart att smärta i nacke, huvud och rygg - alla de ställen som jag annars är så spänd på. Vartefter det gjorde ondare och ondare kunde jag inte längre fokusera på vägen vi skulle gå och det blev svårare att ligga still. Det började krypa i mig och jag var tvungen att ha ögonen öppna och stängda om vartannat.

När resan var avslutat och vi skulle "vakna till liv" igen hade jag bestämt mig för att det här med meditation inte var någonting för mig. Var och en fick vi berätta om våra upplevelser och jag fick höra på hur några av de andra hade haft de mest underbara upplevelserna; De hade besökt helt otroliga ställen och sett så häftiga saker.

När jag berättade om mina känslor under meditationen fick jag höra att det inte alls var ovanligt att man fick ont i början när alla spänningarna släpper. Att jag hade så svårt att välja min väg när jag lämnade huset var också ett tydligt tecken på något i mitt liv just nu. Och när jag tänker efter så är det väl lite så, stora förändringar sker i mitt liv just nu och jag vet ju faktiskt inte vilken väg jag kommer att välja härnäst.

Hur som helst så blev jag väldigt avundsjuk på alla de mäktiga upplevelser som folk hade upplevt, ingen resa var lik den andra. Därför tänkte jag skam den som ger sig och bokade in mig på meditationen imorgon också.

Kanske ska jag testa att sitta upp imorgon? Eller ska jag ge den liggande meditationen en ny chans för att riktigt kunna känna om det blir någon skillnad mot idag? Jag får fundera på hur jag ska göra. Nu ska jag äta lite och sen lägga mig i ett varmt bad för att se om jag kan få värken att släppa.