Introduktion till bloggen:

Var tredje person har haft en panikattack under det senaste året - det gäller alla människor i hela världen. Jag är en av dom. I sju år har jag varit drabbad, till och från. Jag har varit nere på botten och jag har kravlat mig upp för att sedan falla igen. Jag har sökt hjälp via allt från kuratorer och läkare till böcker och cd-skivor. Inom mig jag har en enorm viljestyrka som vill befria mig från ångesten. Många gånger är det dock lättare i teorin än i praktiken. Under 2012 kommer det att bli förändringar i mitt liv. NU ska jag bli fri. Följ gärna med mig på denna resa. Nu ska både kropp och själ vårdas!

söndag 19 augusti 2012

Panik i trånga utrymmen

Det här med mycket folk, trångt och varmt... det var nog det som fick fram min panik lättast förut. Även idag kan jag tycka att det är väldigt jobbigt. Men idag så var jag med mamma och sambo på en barnloppis här i området. Det var mycket folk, dålig luft och väldigt trånga utrymmen. Sambon gav upp efter 5 minuter, mamma gick efter en kvart. Jag gick omkring där inne i 45 minuter, svettades som en gris och var trängd mest hela tiden... men jag fick aldrig ens någon tendens till panik eller ångest. Jag gick runt där till dess att jag tittat på allt jag ville och sen  kunde jag lugnt ta mig ut och gå hem.

Det var inte förrän efteråt som jag kom att tänka på vad jag faktiskt hade gjort. Mamma undrade hur jag av alla människor klarade av att gå där inne när så många andra vände i dörren. Kanske är det graviditeten i sig som gör mig lugnare, eller så beror det på att jag tycker att det är så roligt att titta på barnsaker att jag faktiskt glömmer bort allt annat. Hur som helst så spelar det ingen roll, det är underbart vilket som!

Jag hittade inte så mycket på loppisen, är ganska kinkig på att det måste vara väldigt fräscht för att jag ska köpa det begagnat. Men lite smått fick jag med mig hem till plutten.

Imorgon kommer äntligen hyresvärden tillbaka efter semestern. Ska vänta ett par dagar innan jag ringer, annars kommer han nog bara vara sönderstressad och svårövertalad. Bäst att låta honom landa lite först.

Men snaaart kan vi äntligen få börja ordna till det ordentligt här hemma! Idag blir det 7-årskalas.

1 kommentar: