Introduktion till bloggen:

Var tredje person har haft en panikattack under det senaste året - det gäller alla människor i hela världen. Jag är en av dom. I sju år har jag varit drabbad, till och från. Jag har varit nere på botten och jag har kravlat mig upp för att sedan falla igen. Jag har sökt hjälp via allt från kuratorer och läkare till böcker och cd-skivor. Inom mig jag har en enorm viljestyrka som vill befria mig från ångesten. Många gånger är det dock lättare i teorin än i praktiken. Under 2012 kommer det att bli förändringar i mitt liv. NU ska jag bli fri. Följ gärna med mig på denna resa. Nu ska både kropp och själ vårdas!

lördag 11 augusti 2012

Den onda cirkeln

Denna vecka har varit väldigt jobbig på det mentala planet. Många tankar, mycket oro och till och med ångest från och till. "Tänk om-tankarna" är det som gjort sig påminda och skrämt upp mig med alla möjliga scenarier. Mycket rädsla för att något ska vara fel på bebis i magen... och mycket rädsla för hur jag ska må när barnet kommer. Jag vill vara en underbar mamma och är jätterädd för att få mycket ångest, förlossningsdepression eller liknande. Vet ju att jag ligger i en ganska stor riskzon för det.

Men jag har fått mycket pepp från omgivningen under veckan och de påminner mig ständigt om att jag har ett stort kontaktnät och många som gärna hjälper till om det skulle behövas. Tack och lov för nära och kära!

Tror att alla dessa tankar är ganska normala att gå igenom när man är gravid. Det är ju en väldigt stor förändring som skall ske.. men jag är nog lite känsligare än många andra när det kommer till oro. För mig skapar oro rädsla, och rädslan i sin tur skapar ännu mer oro... där har vi ekorrhjulet som är så svårt att ta sig ur.

Igår kände jag hur bebis rörde sig extra mycket, tror han kände att jag behövde det! För när jag känner den där lilla buffande virvelvinden i magen, då släpper all form av oro och jag kan inte annat än le. Känslan är så obeskrivligt underbar.

Mycket har hänt här hemma denna vecka. Vi har kört stor rensning av lägenhet och förråd, ett stort lass körde vi idag iväg med till tippen.. Älskar att kasta en massa saker som man inte längre behöver! Vår lägenhet är ju lite speciell och vi har funderat på hur vi ska göra när bebis kommer. Vi har en våning med kök, sovrum, vardagsrum och badrum, sen har vi nedervåningen med ett stort rum och toalett. Vi har nu kommit fram till att nedervåningen får vara TV-rum (precis som det är nu) och vardagsrummet uppe får bli vårt nya sovrum + kontor (idag har vi bara soffmys och matsalsmöbler där inne). På så vis kan vårt nuvarande sovrum bli barnrum! Vi vill verkligen inte ha leksaker över hela lägenheten för jämnan, det känns viktigt att ha ett rum där alla saker hör hemma. Kanske nämnde jag detta tidigare till och med? Är väldigt förvirrad just nu. Ursäkta min gravidhjärna i så fall.

Nu har vi i alla fall kommit en bra bit på vägen, men denna vecka har satt sina spår i min rygg känner jag nu. Man ska ju inte hålla på och bära när man är gravid, och jag har verkligen försökt att inte bära så tungt.. men att bara stå och titta på känns bara dumt. Nu i efterhand kan jag dock känna att jag borde ha lyft och släpat lite mindre. Men nu är det i alla fall färdigt och det är dags att invänta nya tapeterna som jag ska be hyresvärden om.

Idag kastade vi även vårt köksbord när vi ändå åkte till tippen. Jag har köpt jättefina köksmöbler begagnat och just nu är de lämnade på ommålning, så i några dagar får vi klara oss utan bord. Men sen blir det så fint så!

Vem är du som gömmer dig där inne?



1 kommentar:

  1. Hej Jenny! Jag heter Karolina Skoglund och är frilansjournalist. Jag trillade in på din blogg av en slump men måste säga att du verkar vara otroligt stark av det lilla jag hunnit läsa. Kan du tänka dig att inspirera andra tjejer att starta ett projekt för att bli av med sin ångest genom att låta dig intervjuas i ett reportage?

    Hör i så fall av dig til mig på: info@karolinaskoglund.com

    /Karolina

    SvaraRadera