Känslan inuti mig är konstig. Känner mig pigg och glad samtidigt som jag känner att ångesten ligger där i bakgrunden och stör. Vill liksom skratta och gråta samtidigt. Men jag vill bara kasta iväg den där dumma ångesten och be den dra åt helvete.
Idag har jag i alla fall varit hemma hos mamma på en liten makeover. Färgade håret super-rött (brukar färga brunrött, men nu är det verkligen rött!) samt plockade och färgade ögonbrynen. Känner mig alltid lite extra pigg när jag färgat håret! Förändringar är underbara (oftast).
Ser fram emot meditationen imorgon... det var ett tag sedan känns det som. Och sen ser jag faktiskt fram emot att jobba på måndag också! Märker så tydligt att ångesten kommer fram de dagar då jag inte har något speciellt planerat. Ungefär som att ångesten kollar mitt schema för att se när det finns ledig tid för den att ta plats. Och det är jävligt svårt att veta hur balansgången går mellan att göra för mycket eller göra för lite. Är väldigt rädd att köra på i för högt tempo så att det blir fel på grund av det.
Nu tror jag visst att sängen ropar på mig. Tack och adjö!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar