Det började så bra. Vi åt mat, drack ett glas vin och skrattade sjukt mycket. Jag glömde tid och rum och bara var. Sen förflyttade vi oss till TV-rummet och fortsatte vårt skrattmarathon samtidigt som vi drack mer vin och väntade in melodifestivalen. Men när jag hade druckit totalt 1½ glas vin kom ångesten som en blixt från klar himmel. Jag kände genast att jag inte skulle dricka mer och bytte ut mitt vinglas mot vatten. Började svettas och kände mig enormt överhettad samtidigt som jag mådde illa. "Varför har jag satt mig i den här sitsen?", tänkte jag när jag försökte samla mig.
Efter en stund lättade det, men jag kunde ändå inte slappna av och ha så roligt som innan. Känner mig lite besviken för att det blev som det blev... Jag hade verkligen velat att kvällen fortsatt som den börjat. Just nu funderar jag på hur det hade blivit om jag hade valt bort vinet, hade det blivit annorlunda då? Vet att det inte är någon idé att älta detta, men man kan ju ändå inte låta bli att tänka tanken...
Mår bättre nu, men illamåendet vill inte riktigt släppa. Är väldigt trött och tycker att det ska bli väldigt skönt att somna här om en stund.
Imorgon har jag ingenting planerat, jag anar att jag kommer ha två karlar här hemma som är ganska bakfulla. De var redan fulla när dom mellanlandade här vid 19:30. Men de verkar ha väldigt roligt, och jag hoppas att de verkligen njuter nu så att det är värt det imorgon ;-)
Godnatt ångestsystar och vänner!
Introduktion till bloggen:
Var tredje person har haft en panikattack under det senaste året - det gäller alla människor i hela världen. Jag är en av dom. I sju år har jag varit drabbad, till och från. Jag har varit nere på botten och jag har kravlat mig upp för att sedan falla igen. Jag har sökt hjälp via allt från kuratorer och läkare till böcker och cd-skivor. Inom mig jag har en enorm viljestyrka som vill befria mig från ångesten. Många gånger är det dock lättare i teorin än i praktiken. Under 2012 kommer det att bli förändringar i mitt liv. NU ska jag bli fri. Följ gärna med mig på denna resa. Nu ska både kropp och själ vårdas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar