Jag har svårt att sätta ord på den här upplevelsen. Det var mäktigt, märkligt och intressant stund vi delade. Vi var åtta stycken som var med och alla var liggande på madrasser. Vi började med en avslappningsövning och sen var ledaren helt tyst under de resterade 40 minuterna, allt som hördes i rummet var andetag och avslappningsmusik.
Ledaren gick omkring i rummet och skickade ut healing, vissa stunder till hela gruppen men också specifikt till var och en. Efter bara en liten stund började det kännas konstigt i högra halvan av kroppen och det gick till slut över i värk. Mest värkte det i min arm och nacke (tydligen kan det bli så när man får healing). Jag kände att jag var helt med i huvudet, men kroppen tappade jag liksom kontroll över... den ryckte till då och då och min andning förändrades hela tiden.
Mitt ansikte drog ihop sig precis som när man gråter väldigt häftigt, men det kom inga tårar.. det var som att det skedde inuti. Kände stundom ganska obehagliga känslor och hela tiden kände jag en väldig obalans i kroppen. Jag kunde inte känna att jag njöt av upplevelsen, kanske främst på grund av smärtan i armen.
Efteråt kunde jag bara beskriva upplevelsen som att jag varit med om ett stort kaos. Hon berättade för mig att jag var väldigt öppen för att ta emot healingen och att hon förstod att jag upplevde det som rörigt, för det hade varit ganska rörigt under vissa stunder.
Det märkliga var att alla där inne hade, precis som jag, upplevt allt väldigt starkt på bara ena halvan av kroppen. Hon beskrev det som att vår vänstra sida är vår sida för känslor och den högra är vår sida för handlingskraft. Kommer ni ihåg när jag var på meditationen och hela tiden hade något som drog i min vänstra sida av kroppen? Det måste alltså ha varit känslor som försökte bli uppmärksammade. Och nu antar jag att allt handlar om handlingskraften jag behöver inför nya jobbet.
Hon berättade också för mig att hon kunde se att jag hade mycket ångest och oro omkring mig men att hon ser en enorm skillnad på mig nu och när jag först kom till henne. Hon sa att jag var väldigt mottaglig för allt och att hon nu kunde se stjärnor i mina ögon. Visst låter det fint?
Nu efteråt känner jag ett större lugn inom mig... tom på något vis, och trött! En ganska behaglig känsla som jag känner att jag vill stanna i till dess att jag somnar. Innan jag åkte dit hade jag mycket ångest och kände mig skakig i hela kroppen. Glad att jag åkte!
Introduktion till bloggen:
Var tredje person har haft en panikattack under det senaste året - det gäller alla människor i hela världen. Jag är en av dom. I sju år har jag varit drabbad, till och från. Jag har varit nere på botten och jag har kravlat mig upp för att sedan falla igen. Jag har sökt hjälp via allt från kuratorer och läkare till böcker och cd-skivor. Inom mig jag har en enorm viljestyrka som vill befria mig från ångesten. Många gånger är det dock lättare i teorin än i praktiken. Under 2012 kommer det att bli förändringar i mitt liv. NU ska jag bli fri. Följ gärna med mig på denna resa. Nu ska både kropp och själ vårdas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar