Imorgon har jag blivit utbjuden till en kär vän som bor en liten bit utanför stan. Myskväll med mat, TV och hennes lilla bebis. Älskade sambon ställer upp och hämtar mig på kvällen, funderar på om jag ska köra en exponering och ta stadsbussen ut till henne? Stadsbuss är inte lika jobbigt som andra bussar... den stannar ju stup i ett och jag vet att jag kan kliva av när som helst. Men det är ingen piece of cake, har fått en och annan ångestattack även på dessa bussar.
Hur det än blir så ska det bli mysigt att hälsa på hos dom. Hon är en av mina allra närmsta vänner, även om vi inte ses så ofta nu för tiden. Under högstadieåren följdes vi åt som kling och klang och vi har otroligt mycket roliga minnen tillsammans. Hon är en sån riktig vän... om vi skulle vara ifrån varandra en dag, en månad eller ett år så skulle det ändå bli likadant när vi väl träffas. Idag lever hon familjeliv med liten bebis, hus, volvo och allt sånt där svensson-aktigt och eftersom att mitt liv inte riktigt ser likadant ut korsas inte våra vägar varje vecka direkt.
Men vi brukar planera in våra myskvällar och då har vi alltid mycket att prata om! Dessa kvällar ser jag därför alltid fram emot. Och nu när det finns en bebis med i bilden är kvällarna ännu mysigare om han är med. Dessutom är hon en av väldigt få från min tonårstid som jag ens har kontakt med idag. Den koll jag har på folk är väl i princip den jag får via Facebook. Lustigt egentligen hur en hel hög människor som en gång var på samma plats kan växa åt så olika håll. Vi fem tjejer som höll ihop under den tiden har alla verkligen gått åt olika håll. Det gjorde vi redan på gymnasiet när jag valde medieprogrammet, en ekonomi. en hästvårdare, en frisör och en idrottsklass. Ja, ni hör ju själva, haha!
Oj vad jag babblar på. Poängen med det här inlägget kunde egentligen sammanfattas i en mening:
"Imorgon är jag hembjuden på myskväll hos en gammal vän och det ser jag väldigt mycket fram emot".
Ibland är det lätta att gå många omvägar innan man kommer fram till det man vill säga :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar