En elefant har bestämt sig för att ställa sig och trampa på min bröstkort... det är i alla fall så det känns. Och det har gått lång tid sedan han var här och stampade sist. Jag har så mycket oro i kroppen nu att jag inte vet vart jag ska ta vägen...
Så här går mina tankar:
Sambon ska vara hemma imorgon också och vila upp sig, så jag måste ta mig upp helt ensam på morgonen och sedan cykla till jobbet. Vad gör jag om jag inte honom där att peppa mig om jag mår dåligt? Och tänk om jag inte kommer kunna somna? Då kommer jag ju må skit! Och tänk om älsklingen kommer bli dålig igen nu på natten? Eller imorgon när inte jag är hemma!? Om jag somnar, kommer jag då att vakna helt svettig av mardrömmar i natt också?
Ja, ni ser ju själv hur snurrigt det är i mig just nu. Att försöka tänka positivt i dessa lägen är oerhört svårt. Borsta tänderna, en stund på spikmattan och ett försök till att stänga av alla tankar får det bli. Sen hoppas jag på det bästa.
Klockan 06:40 ringer mitt larm imorgon bitti. Klockan 15:30 cyklar jag hemåt med känslan "jag klarade det".... hoppas jag!
Försök att mota bort den där dumma elefanten, tänk att du redan har klarat det och tänk på att det går bra! Med tankens kraft kan man komma lång, åt båda hållen.
SvaraRaderaDu har så rätt. Och jag är mycket bättre på att kontrollera mina tankar nu än vad jag varit tidigare.. men ibland är det svårt att hålla sig borta från gamla beteendemönster.. kram
Radera