Efter trumresan

Det var, minst sagt, en mäktig upplevelse att lyssna till trumman hon spelade på. Vibrationerna som skapades i rummet gick verkligen igenom hela kroppen. Det var en märklig känsla som jag tror att man måste uppleva för att förstå.

Det jag var med om på min resa var mycket märkligt. Det var precis som att någon stod och drog i hela min vänstersida av kroppen, som att någon pockade på min uppmärksamhet. Jag blev irriterad på det och ville bara att det skulle lämna mig i fred så att jag kunde fokusera på vad trumrese-ledaren berättade. I det här läget var jag i ganska djup avslappning, allt som sker i ens huvud just då är ungefär som när man drömmer. Jag hör vad ledaren säger, men alla de där vardagstankarna försvinner liksom.

Det drog mer och mer i min kropp och i "drömmen" sa jag till vad det nu var att det skulle lämna mig i fred för att jag försökte fokusera. Känslan var ungefär som när man står och försöker föra en diskussion en annan vuxen människa samtidigt som ett barn står och drar en  i armen och säger "kom, jag ska visa en sak... Koooom nu då!". Jag försökte om och om att vifta bort det där som drog i mig, men det släppte aldrig. Kanske skulle jag ha försökt att fokusera på vad det var istället för att vifta bort det? Kanske hade det något att berätta för mig?

Vår ledare berättade att det är i just vänstra sidan av kroppen som vi har våra känslor. Jag bara måste ta reda på vad det är mitt inre försöker säga mig. Så jag anmälde mig till den där mediala kursen som jag berättade om.  Så den 25:e och 26:e februari kommer jag att gå del 1! Det ska bli spännande.

Vad säger ni mina läsare, tycker ni att det blir för flummigt i bloggen med min "inre resa"? Är det något ni vill läsa om eller ska jag inte ha med den delen i bloggen? Tar tacksamt emot era åsikter!